Tag Archives: miljö

Vanliga frågor och svar om Raw Food

21 Jun

Hos Råvarubutiken kan du hitta en bra lista på vanliga frågor och svar rörande raw food:

Vad innebär Raw Food? 

Raw Food (eg. rå mat) är ett begrepp som spridit sig globalt, och som idag betecknar vegetabilisk föda som aldrig hettats upp över ca 40 grader celsius. Ibland stöter man också på termen ”levande föda”, eller ”living food”. I stort syftar de olika begreppen till samma sak. Det specifika med just ”levande” föda, är att man avser livsmedel som är enzymatiskt aktiva. Jämför exempelvis en mandel och ett äpple – om de ej varit upphettade är de båda råa, Raw Food, men mandeln är inte ”levande” på samma sätt som frukten, eftersom den fortfarande har enzymhämmare. Om mandeln emellertid blötläggs, börjar livet i den att gro och den blir mycket mer näringsrik och lättsmält för kroppen. Att äta ”levande” Raw Food är alltid att rekommendera.
 
Varför ska man välja att äta Raw Food?
Vår erfarenhet är att få av de personer som på allvar provat den ”råa livsstilen” väljer att helt gå tillbaka till en ursprunglig blandkost. Man har helt enkelt mått för bra. Att plocka in mer Raw Food i ens liv, anser vi, är något av det bästa man kan göra för sig själv. Det öppnar en helt ny horisont för vad välmående – och matlagning – kan innebära. Om du har en önskan att nå din idealvikt, bli av med dina hudproblem, slippa ständig trötthet och huvudvärk, förbättra matsmältningen, sova djupt och uppnå en mental klarhet, så har du hittat rätt väg. Visst låter det för bra för att vara sant? Definitivt. Därför är den bästa rekommendationen vi kan ge Dig att pröva dieten seriöst under några veckor och se hur du känner dig. Den egna erfarenheten måste få vara det som avgör för var och en. Och oavsett om du väljer att handla hos oss eller hittar dina torr- och färskvaror någon annanstans, så tror vi inte att du kommer att ångra dig.
 
Hur fungerar dieten lite mer i detalj?
Ja, det finns böcker på många hundra sidor som avhandlar detta ämne, så det är svårt att med rättvisa sammanfatta på några rader. Men den grundläggande idén med raw food – eller råkost, levande föda eller liknande – är att äta mat som i sin sammansättning är så lik ursprunget som möjligt. Man vill alltså se till att minimera den omfattning i vilken livsmedlet förändras (genom upphettning eller med artificiella tillsatser). Avsikten med detta är att maten ska behålla maximalt med näring, såsom vitaminer, mineraler och fytokemikalier. Även de enzymer som finns i råa livsmedel är man angelägen att hålla vid liv. Och varför detta intresse vid att bevara maten i sitt naturliga tillstånd? Jo, för att våra kroppar först och främst har lättare att ta itu med den råa maten. Matsmältningssystemet får hjälp av enzymerna att börja bryta ned kolhydrater, fetter och proteiner, vilket gör kroppens vidare arbete med maten enklare. Dessutom är exempelvis aminosyrorna i råa vegetabiliska livsmedel snarast i formen av lösa byggstenar, att jämföra med upphettat animaliskt protein där aminosyrorna sitter fast i koagulerade, trassliga proteinkedjor. Genom den råa, ytterst näringsrika kosten får kroppen också allt bränsle den behöver till sina olika processer, och den kan fokusera på att läka och stärka, snarare än att symptombehandla. De flesta människor som anammat en Raw Food-kost har också, ur hälsosynpunkt, valt bort animaliska produkter. Med detta undviker man kolesterol, många transfetter och toxiner. Köttet väljs också ofta bort pga dess, för kroppen, försurande effekt, och för att det tar mycket lång tid för våra magar att bryta ned det.
 
Men hur får man i sig sina proteiner?
Många av oss har tyvärr fått den felaktiga uppfattningen att det enda ”riktiga” proteinkällan som finns är kött. I själva verket finns det högkvalitativt vegetabiliskt protein som, i jämförelse med det animaliska, är mycket lättare för kroppen att ta upp. De vegetabiliska proteinerna är omgärdade av växtceller med fiberväggar, som färdas genom tarmsystemet lätt och smidigt och samtidigt håller magen i trim. De animaliska proteinerna, å sin sida, omgärdas av celler vars väggar utgörs av kolesterol vilket inte är lätthanterligt för kroppen. Det kletar ned tarm- och magväggarna och förhindrar god absorbtion, och ger oss ofta trög mage. Genom att äta en Raw Food-kost med en stor del gröna bladgrönsaker såsom grönkål, spetskål, romansallad, spenat och persilja samt olika typer av groddar och skott, så är det inga problem att få i sig tillräckliga mängder protein. Sammanfattningsvis så kommer du med en balanserad Raw Food-diet få i dig sunda nivåer av riktigt bra proteiner, snarare än för stora mängder av proteiner som är svåra att hantera och sliter på systemet. Som vi ser det handlar det helt enkelt om kvantitet eller kvalitet.
Hur klarar man egentligen av att äta kall mat under vintern i vår del av världen?
Ja, det här är en fråga som många människor ställer oss. Och den är i hösta grad relevant för att man under de kalla månader vi har har ska känna sig motiverad att fortsätta en raw food-diet. Självklart gör man klokt i att dra ned på smoothies med frysta jordgubbar och sallader med kylskåpskalla tomater när termometern går under köldstrecket. Det finns också ”kalla” grönsaker som selleri och gurka som man gör gott i att inte frossa i. Man kan istället välja att äta mer ”tung” råkost; patéer och såser med nötter, kryddstark mat och kex med smarriga pålägg. Vi brukar också dricka mycket örttéer, och ”ljumma” våra soppor och liknande i mixer (genom att köra dem längre) eller i torkugnen. Något som vi faktiskt är intressant är att man utan att förstöra något av näringen faktiskt kan värma maten till dryga 40 grader, och hamna på ungefär samma temperatur som många äter sina lagade rätter vid. När man hackat upp sin potatis/pasta på tallriken och ska sätta i gång att äta så är den inte så het längre. Så den förutfattade meningen att råkostare just alltid äter sin mat kall och att blandkostare alltid äter rykande varmt, den stämmer faktiskt inte. Sen tycker vi faktiskt att det är viktigt att tillägga att en ”vanlig” grönsakssoppa faktiskt kan vara helt okej att äta, det är inget fasansfullt avsteg från en raw food-diet. Ibland tenderar vi att, i vår bestämdhet att hålla oss till något till 100%, välja bort sådant som faktiskt skulle kunna göra övergången smidigare och, paradoxalt nog, göra att klarar av att äta mycket av den råa, näringsrika maten. Vi har sett flera exempel på människor som gett upp råkostdieten för att de periodvis varit för hårda mot sig själva.
 
Hur får man ihop miljötänket med Raw Food? Visserligen äter man ju oftast inte några animaliska produkter, men hur ligger det till med alla frukter och produkter från andra sidan jorden?
En mycket viktig fråga, som vi i allra hösta grad brinner för. En av de anledningar till att vi överhuvudtaget håller på med Raw Food, är att vi just anser att denna diet är den mest långsiktigt hållbara som existerar – både för människa och miljö. FN har i en rapport beskrivit att vi alla behöver äta en vegansk kost för att vi inte ska leva över jordens resurser. Råkosten tar detta ett steg längre då man inom denna undviker mat som gått igenom en resurskrävande processindustri, och istället väljer livgivande och miljöfrämjande grönsaker och frukter – utan att tillaga dessa med elslukande ugnar och spisar. Transporterna av vissa av de varor vi säljer, blir i relation till detta faktiskt något som tar ett relativt litet miljöutrymme. En produkt från amazonas kan faktiskt till och med vara med och bidra till en friskare planet! Läs vidare om detta och vår miljöfilosofi här.
Annonser

Vegetariskt och säsongsbetonat långt bättre än närodlat

6 Maj

20130506-125859.jpg

I en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar det sig att närodlad mat endast ger en marginellt lägre miljöpåverkan jämfört med transporterad mat. Debatten om miljösmart mat anses fått fel fokus, vilket lett till att konsumenter tror att närodlat alltid är klimatsmartast.

Istället lyfter rapporten fram att utsläppen minskas genom att byta ut nötkött mot vegetariska alternativ, och allra lägst utsläpp ger säsongsbetonad vegetarisk mat.

Kort sagt: välj hellre vegetariskt än närodlat om du står inför det valet, och välj säsongsanpassade grönsaker och frukter.

För en bra överblick över vilka frukter och grönsaker som finns att tillgå under säsongerna, se gärna Living Greens webbsida

Nytt om gröna mobiler och grön IT

16 Feb

Svenska Fair Trade Center presenterade i fredags en rykande färsk kartläggning av läget inom grön IT.

Fair Trade Centers kartläggning kan vara en hjälp för konsumenter som vill köpa miljöanpassade elektronikprodukter. Idag finns ett flertal miljömärkningar för datorer som kan vägleda konsumenter men ett problem är att märkningsprocessen ofta tar lång tid och innan en produkt hinner bli certifierad har den redan ersatts av en ny produkt. Organisationen Greenpeace gör, var tredje månad, en rangordning av de 20 största elektronikföretag efter hur miljövänliga de är, vilket kan ge en bra bild av företagens långsiktiga miljöarbete. Men elektronikföretagen borde ge tydligare information om vad som menas med gröna produkter och borde även ta hänsyn till flera miljöaspekter när de marknadsför produkter som gröna. (Källa: www.fairtradecenter.se)

I rapporten står bland annat att läsa:

  • En energisnål universalladdare som passar alla mobiltelefonerna kommer att lanseras under 2010
  • Att en produkt marknadsförs som grön, eller miljöanpassad, behöver inte betyda att den per definition är mer miljövänlig än andra produkter.
  • En lista över internationella miljömärkningar för IT-området
  • Problemen med att miljömärka IT-produkter eftersom nya uppdaterade produkter ständigt lanseras och då gör de redan gjorda undersökningarna inaktuella
  • Jämförelser mellan datorer och mobiler som lanseras som miljövänligare än andra
  • Apples miljöprofil och miljöarbete
  • I dag finns 33 Svanenmärkta datorer och bildskärmar, dock endast företagsprodukter – inga för privata konsumenter. TCO-märkta produkter finns däremot tillgängliga för alla
  • Telenor erbjuder sina kunder lägre samtalskostnad, ist för en ny mobil, om kunden väljer att förlänga abonnemanget
  • I elektronikbranschen, liksom i andra branscher, anser vissa företag att det är vanskligt att presentera en modell som grön, eftersom det kan tolkas som att företagets övriga produkter är sämre.
  • I dag är det ingen av de fem största mobiltelefonföretagen (Nokia, Samsung, Motorola, LG och Sony Ericsson) som marknadsför någon mobil som tar extra hänsyn till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Det finns heller inga planer på detta.

Läs hela rapporten genom att klicka på denna länk (PDF).

Vad är mer miljövänligt – bok eller läsplatta?

13 Feb

Jag är i och med lanseringen av iPad och andra läsplattor väldigt nyfiken på dels hur pass miljövänliga (eller snarare ovänliga) vanliga böcker är, och dels på hur pass miljövänliga de nya läsplattorna anses vara i jämförelse.

Den 25 nov förra året kunde man läsa följande artikel på Svanens website (utdrag nedan) angående hur få utgivna böcker i Sverige som faktiskt är miljömärkta.

Öppet brev till bokförlag och tryckerier

Bokförlag har länge påstått sig vilja minska sin miljöpåverkan. Ändå ges väldigt få Svanenmärkta böcker ut. Svanen uppmanar nu bokförlag och tryckerier i ett öppet brev som publiceras i dagens Expressen, GT och Kvällsposten att gå från ord till handling.

Förra året såldes 80 miljoner böcker i Sverige. Gissa hur många som var Svanenmärkta.

I en artikel på Sydsvenskans webtidning kan du läsa om vilken miljöbov bokrean egentligen är.

Enligt bedömare åker varje år över två miljoner böcker fram och tillbaka mellan förlag och bokhandel innan de slutligen hamnar på rean.

– Det rör sig om sjuka mängder böcker, säger Richard Herold, förlagschef på Atlas.

Nedan ses några artiklar angående läsplattans miljöpåverkan jämfört med pappersböckers. Samtliga artiklar baserar sig på denna KTH-undersökning från november förra året.

Metro – ”Läsplattan sämre för miljön än vanlig bok […] Vill man vara riktigt miljövänlig i sitt läsande ska man satsa på pocket, eftersom det går åt mindre papper i tillverkningen jämfört med böcker med hård pärm.”

Stromia Futurum – ”Läsplattan måste alltså användas väldigt flitigt för att blir en vinnare ur miljösynpunkt. Man behöver läsa 33 böcker á 360 sidor på sin nyinköpta läsplatta för att den ska slå pappersboken. […] Ett sätt att minska pappersbokens miljöpåverkan är att låna ut eller ge bort lästa exemplar.”

Ny Teknik – ” Skaffa 33 e-böcker istället för pappersböcker. Då har du räknat hem läsplattan ur klimatsynpunkt. […] det är miljömässigt bättre med e-böcker bland annat om man tittar på resurs- och energiåtgång och övergödning, medan pappersböcker är bättre för miljön sett till försurning, ozonuttunning och bildning av marknära ozon.”

Sr.se – ”Läsplattan visade sig inte vara så miljövänlig som man kan tro vid första anblick. Orsaken är framför allt att produktionen av en läsplatta påverkar naturen så mycket mer än produktionen av en pappersbok. Enligt forskarna har även till exempel en vanlig hamburgare från en snabbmatkedja större miljöpåverkan än en pappersbok, köpt i en bokhandel. Om man däremot använder läsplattan till mer än att bara läsa böcker, minskar dess miljöpåverkan.”

Kth.se – ”Vad måste göras för att läsplattor ska bli mer attraktiva ur ett miljöperspektiv? – Multianvändning av läsplattan är en fördel. Den ska kunna hantera både dagstidningar, böcker och andra dokument. Det är att fördela läsplattans miljöbelastning över fler nyttor. Dessutom måste e-boken verkligen ersätta pappersböcker och andra informationsbärare. Minns hur det gick med det papperslösa kontoret som aldrig blev av, säger Åsa Moberg.”

Jag vill avsluta detta blogginlägg med att uppmana samtliga läsare att låna fler böcker på biblioteken eller köpa begagnat, istället för att köpa läsplattor eller nytillverkade böcker.

Miljöjulkalendern

1 Dec

På bloggen MILJÖJULKALENDERN kan du från 1:a december och framåt få ett miljötips om dagen ända fram till jul av olika kända miljöprofiler, bl a Ann-Christine Gramming (Köpstopps-Anki) och Johanna Ståhl (Caminos chefredaktör).

Det är faktiskt just Ann-Christine som inviger julkalendern idag, så gå in och kika vad hon har att säga!

Olika kosthållningars miljöpåverkan i en tabell

23 Nov

Tyska Der Spiegel har presenterat denna tabell från Foodwatch nyligen.
Att vegansk kosthållning har minst miljöpåverkan på växthuseffekten har varit känt sedan länge, men det är alltid trevligt och nyttigt att se sådana här tabeller som visar på skillnaderna mellan olika kosthållningar.

Tåglyx!

15 Sep



Imorgon kväll tar jag tåget till Stockholm!

Avgången sker kl 20:58 från Umeå Tågstation. Jag och min sambo reser första klass i en privat sovvagnskupé där WC och dusch ingår på ”rummet”. I sovvagnskupén väntar oss varsin bäddad säng med täcke och kuddar. Priset blev ca 1 300 kr per person för nedresan. Något som säkert många vana resenärer tycker är ett (för) högt pris, men för mig som sätter miljö & komfort komfort först är det ett helt rimligt pris som inte går att jämföra med flyget. Dessutom anser jag att jag har råd att resa både miljövänligt och komfortabelt, trots att jag jobbar bara 75%.

Vi kliver nog på vid tio i nio, stuvar in bagaget och myser framför ett par avsnitt Seinfeld på sambons medhavda laptop, samt köper fair trade-te och varsin godsak i bistron. Kring tio-snåret bäddar vi ned oss i varsin säng och läser en halvtimme innan sömnen. Vi får sova i ungefär 7,5 timme och väcks ca 45 minuter innan ankomst till Stockholm Central, och hinner duscha, dricka fair trade-te och göra oss i ordning i god tid innan vi anländer till Centralen kl kvart i sju på morgonen. Väl framme på Centralen tar vi en stärkande morgonpromenad i riktning mot det morgonpigga Sattva-bageriet på Gamla Stan där vi kan fika Yogi-te och en vegansk kanelbulle till frukost. Sen går vi vidare till Folkkungagatan till vännerna som ska husera oss.

En lugn och skön tågresa med frukost i Gamla Stan är vad som väntar oss, istället för att gå upp i svinottan och sitta inspärrad i ett miljövidrigt okomfortabelt flygplan med en fattig kopp te och en icke-vegansk smörgås, som inte ens ingår i priset längre.

Nyfiken på hur den privata sovvagnskupén ser ut? Klicka här!