Tag Archives: ekonomi

Downshift och pengatänk under 2015

1 Jan

Detta år ska jag downshifta/växla ner mer än någonsin, åtminstone första halvåret. Anledningen är att jag efter 8 månader som föräldraledig har en knaper ekonomi, och fr  o m 12/1 jobbar jag halvtid medan jag stämplar upp för övrig tid. Funderar t o m på att införa köpstopp under januari månad för att komma i rätt fas inför sparandet. Ungefär såhär ser en vanlig månad ut för mig:

Fasta kostnader
Hyra: 4400 kr eftersom vi delar på två men har en rätt dyr lägenhet)
Mat: 3000 kr (men där ingår även kattsand/kattmat samt blöjor/barnartiklar och tvål/tvättmedel/diskmedel etc)
El: 300 kr (ungefär, utslaget månadsvis)
Sparande till barnen: 100 kr (delat på två: 100 kr per barn sparar vi)
A-kassa: 125 kr
Mobiltelefon: 175 kr
Välgörenhet etc: 200 kr (medlemskap i WWF, Röda korset, pengar till tiggare etc)

SUMMA FASTA KOSTNADER: 8000 kr

Rörliga kostnader
Övriga köp via mitt kreditkort eller fakturor: 5000 kr
(t ex busskort och övriga resor, presenter/julklappar, kläder/barnkläder, prylar/leksaker, möbler/inredning, hudvård/hygien/smink, bio/teater/dans/nöje, böcker/tidningar samt besök på café och restaurang)

Fasta + rörliga kostnader blir totalt ca 12 000 kr per månad, vilket jag inte tycker är särskilt mycket.

Jag önskar att jag förutom posterna ovan skulle kunna spara 500-1 000 kr per månad i ett resesparande för framtida resor, samt 500-2000 kr i ”övrigt” sparande för framtida utgifter. Kanske t o m ett pensionssparande på 500-1000 kr per månad.

I nuläget kommer jag att ha en inkomst på ca 9 500-12 500 kr efter skatt plus barnbidrag på ca 1 500 kr per månad. Totalt ca 11 000-14 000 kr per månad, beroende på om jag stämplar upp till 75% eller 100%.

Eftersom mina utgifter snittar på ca 12 000 kr per månad kommer 11-14 000 kr att bli en rimlig inkomst för mig att leva på. Väljer jag att jobba halvtid och bara stämpla upp till 75% behöver jag inte känna pressen att söka varenda heltidsjobb som dyker upp, och jag är inte heller i nuläget (med en bebis hemma) intresserad av en heltidstjänst. Dock får jag en låg inkomst och inga möjligheter till sparande eller utsvävningar. Eller så försöker jag sänka mina matkostnader samt rörliga kostnader, och kan få loss 500-1000 kr per månad till ett eller flera olika sparanden.

För att klara min nya snåla ekonomi kommer jag att föra en enklare budget i min mobiltelefon, och skriva in alla utgifter för rörliga kostnader, för att på så vis ha bättre överblick på vad mina pengar går till, och göra mig medveten om hur jag kan spara in lite pengar på olika utgifter).

På lång sikt hoppas jag dock på att få ett nytt jobb med en anställningsgrad på 75-90% och med en lön efter skatt på ca 12 500-15 000 kr (eller mer) för att påbörja mina olika sparanden så smått.

Jag använder mig för övrigt av JAK-banken som helbank, dvs har både mitt lönekonto och mina (samt barnens) sparanden där. Genom att spara i JAK-banken samlar jag på mig ”sparpoäng” som gör att jag i framtiden, om jag så önskar, kan på ett fördelaktigt vis låna pengar genom banken utan att behöva betala ränta, t ex om ett husköp så småningom skulle bli aktuellt. Jag rekommenderar alla att byta till JAK-banken, eller åtminstone spara en del av sina pengar där för att få tillgång till sparpoängen samtidigt som en stödjer ett alternativ till dagens ekonomiska system som bygger på räntor och vinster. Läs mer om JAK på deras webbsida.

Annonser

Hållbarhet är inte bara konsumenternas ansvar

6 Dec

20131206-114209.jpg

Är hemma med en ny dunderförkylning idag, och går igenom den senaste tidningsskörden, där bland annat JAKs medlemstidning Grus & Guld finns med. Det är en tidning med fokus på ekonomi och pengar, som tar upp rättvisa och orättvisa nyheter inom den världen.

Tidningen innehåller många intressanta artiklar och påminner en del om Camino, fast med enklare layout och smalare innehåll.

Fastnade bland annat för notisen om hur ny forskning från Nordiska Rådet visar att miljöfrågan inte kan lösas genom att konsumenterna köper miljömärkt, nej det måste kombineras med strategier från politiskt håll som ser till att konsumtionen minskar, ökar det gemensamma användandet av produkter, ersätter produkter med tjänster och ökar återanvändningen i olika former.

Detta känns ju naturligt för mig, men ibland krävs forskning för att omvärlden ska få upp ögonen för hur viktigt det är med politiska beslut i miljöfrågorna, vi konsumenter kan inte vara den enda lösningen i miljöfrågan.

Källa: Tidningen Grus & Guld, nr 5 2013 samt forskningsrapporten Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion, 2013.

Distanskurs i rättvis ekonomi

11 Jul

Passar på att tipsa om att JAK kommer att hålla en kostnadsfri distanskurs i rättvis ekonomi i höst.
Kursen startar den 10:e september 2012 och håller på i tre månader.

Klipp från JAKs website om kursens innehåll:

Syftet med JAK distans är att du på ett enkelt och förhoppningsvis spännande sätt skall komma ännu längre i ditt ekonomiska tänkande, kring ekonomiska teorier, värderingar och de ekonomiska spelregler som allmänt gäller idag.

Syftet är också att få en bättre förståelse för vad JAK Medlemsbank är och står för idag som folkrörelse och bank. Hur det kan komma sig att en bank är uppstudsig nog att sätta sig upp mot den för övrigt allmänt vedertagna värderingen; att det är okej att tjäna pengar på pengar!

 

Läs mer här och anmäl dig till kursen. Jag har själv anmält mig och känner peppen!

Har du koll på dina sparkonton och räntesatser? Är det värt att byta bank?

28 Feb

Hittills har jag läst tre böcker för att komma igång ordentligt med ekonomiutmaningen:

– Pengarna och livet av Birgitta Piper
– Jämställdheten börjar i plånboken
– Bankbluffen av Joel Dahlberg

Det har varit en riktig ögonöppnare att läsa dessa böcker. Jag hade t ex ingen aning om att mitt lönekonto (ditt med, förmodligen) inte ger någon som helst ränta.
Lönekontot, även känt som transaktionskontot, är det konto din lön betalas in på och som dina transaktioner normalt görs från, t ex via ett VISA-kort eller uttag i uttagsautomat. Utöver lönekontot har jag två andra sparkonton, s k sparkapitalkonton. När jag gick med lupp för att undersöka räntesatserna på dessa fann jag att de låg så lågt som usla 0,6%! Om jag då inte innehar minst 50 000 kr på dem, för då åker räntan upp till 1,35 %. Men så mycket pengar har jag inte på banken ännu. Jag har även precis startat ett s k e-sparkonto för Myra, och där ligger räntan på hela 1,4%. Med andra ord är det nu läge att avsluta de två gamla sparkapitalkontona med usel ränta och skapa två nya e-sparkonton med 1,4% ränta vardera.

Vidare är det alltså klokt att direkt när lönen anländer på 0%-kontot, flytta över den största delen av pengarna till sparkonton med bra ränta, alternativt till fonder om en så önskar.

En annan sak som är tydlig när en läser böckerna är att det kan vara en stor fördel att byta från någon av de fyra s k storbankerna till någon av de mindre bankerna.
T ex så har Skandiabank 0,5% ränta på lönekontot och gratis internetbank, vilket storbankerna tar betalt för månadsvis eller årligen. Storbankerna tar alltså betalt för en tjänst som de tjänar på. Förr i tiden gjorde folk sina insättning och uttag via bankkontoret, vilket blev dyrt och ineffektivt för bankerna. Internetbanken skapades och vips gick bankernas utgifter ned. Samtidigt passar de på att ta betalt för tjänsten – som självklart borde vara gratis! Ett råd från Joel Dahlberg är att pressa din bank till att ge dig gratis internbank. Du är viktig som kund och därför kan banken gå med på avgiftsfri internetbank i utbyte mot att du stannar kvar och inte byter bank. Du kanske tycker att kostnaden för internetbank är så liten att du inte bryr dig, men en kostnad på t ex 160 kr/år blir ju efter fem år 750 kr och om du hade fått välja såhär i efterskott hade du väl hellre valt att behålla dessa 750 kr?

Är du nöjd med din bank?

Utmaning nr 5: bättre koll på privatekonomin

3 Feb

Veckans utmaning blev att styra upp min privatekonomi. Med hjälp av Open Office skapade jag ett enkelt exceldokument för samtliga månader under 2011, med inkomster och utgifter i prydliga spalter. På detta vis får jag en klar överblick över min ekonomi, vilket jag tidigare aldrig haft. Eftersom jag i princip aldrig betalar kontant och inte orkar spara på kvitton, så går det lätt att se samtliga kontotransaktioner via internetbanken och föra över dessa till exceldokumentet.

Jag älskar att organisera och att ha kontroll, och excel är en god hjälpreda för detta specifika ändamål. En poäng med att ha en god överblick över vart ens pengar går är ju att kunna upptäcka eventuella ”hål” i ekonomin och därefter korrigera detta. En annan poäng är att bli mer medveten överhuvudtaget om ekonomi och privatekonomi, något som jag egentligen inte är särskilt intresserad av, men detta tänker jag ändra på. En tredje poäng, som länkar samman med mitt intresse för hållbar livsstil, är att jag vill undersöka hur mycket jag kan gå ned i arbetstid utan att låta ekonomin bli lidande.

Två böcker som jag funderar att läsa i ämnet heter Jämställdheten börjar i plånboken  – Ta makten över din ekonomi samt Pengarna och livet. Något som läst dessa böcker eller har någon annan bok att rekommendera?

Har du koll på din ekonomi, eller föredrar du att helst inget veta, så länge det går runt och du har mat på bordet?