Arkiv | ekonomi RSS feed for this section

Downshift och pengatänk under 2015

1 Jan

Detta år ska jag downshifta/växla ner mer än någonsin, åtminstone första halvåret. Anledningen är att jag efter 8 månader som föräldraledig har en knaper ekonomi, och fr  o m 12/1 jobbar jag halvtid medan jag stämplar upp för övrig tid. Funderar t o m på att införa köpstopp under januari månad för att komma i rätt fas inför sparandet. Ungefär såhär ser en vanlig månad ut för mig:

Fasta kostnader
Hyra: 4400 kr eftersom vi delar på två men har en rätt dyr lägenhet)
Mat: 3000 kr (men där ingår även kattsand/kattmat samt blöjor/barnartiklar och tvål/tvättmedel/diskmedel etc)
El: 300 kr (ungefär, utslaget månadsvis)
Sparande till barnen: 100 kr (delat på två: 100 kr per barn sparar vi)
A-kassa: 125 kr
Mobiltelefon: 175 kr
Välgörenhet etc: 200 kr (medlemskap i WWF, Röda korset, pengar till tiggare etc)

SUMMA FASTA KOSTNADER: 8000 kr

Rörliga kostnader
Övriga köp via mitt kreditkort eller fakturor: 5000 kr
(t ex busskort och övriga resor, presenter/julklappar, kläder/barnkläder, prylar/leksaker, möbler/inredning, hudvård/hygien/smink, bio/teater/dans/nöje, böcker/tidningar samt besök på café och restaurang)

Fasta + rörliga kostnader blir totalt ca 12 000 kr per månad, vilket jag inte tycker är särskilt mycket.

Jag önskar att jag förutom posterna ovan skulle kunna spara 500-1 000 kr per månad i ett resesparande för framtida resor, samt 500-2000 kr i ”övrigt” sparande för framtida utgifter. Kanske t o m ett pensionssparande på 500-1000 kr per månad.

I nuläget kommer jag att ha en inkomst på ca 9 500-12 500 kr efter skatt plus barnbidrag på ca 1 500 kr per månad. Totalt ca 11 000-14 000 kr per månad, beroende på om jag stämplar upp till 75% eller 100%.

Eftersom mina utgifter snittar på ca 12 000 kr per månad kommer 11-14 000 kr att bli en rimlig inkomst för mig att leva på. Väljer jag att jobba halvtid och bara stämpla upp till 75% behöver jag inte känna pressen att söka varenda heltidsjobb som dyker upp, och jag är inte heller i nuläget (med en bebis hemma) intresserad av en heltidstjänst. Dock får jag en låg inkomst och inga möjligheter till sparande eller utsvävningar. Eller så försöker jag sänka mina matkostnader samt rörliga kostnader, och kan få loss 500-1000 kr per månad till ett eller flera olika sparanden.

För att klara min nya snåla ekonomi kommer jag att föra en enklare budget i min mobiltelefon, och skriva in alla utgifter för rörliga kostnader, för att på så vis ha bättre överblick på vad mina pengar går till, och göra mig medveten om hur jag kan spara in lite pengar på olika utgifter).

På lång sikt hoppas jag dock på att få ett nytt jobb med en anställningsgrad på 75-90% och med en lön efter skatt på ca 12 500-15 000 kr (eller mer) för att påbörja mina olika sparanden så smått.

Jag använder mig för övrigt av JAK-banken som helbank, dvs har både mitt lönekonto och mina (samt barnens) sparanden där. Genom att spara i JAK-banken samlar jag på mig ”sparpoäng” som gör att jag i framtiden, om jag så önskar, kan på ett fördelaktigt vis låna pengar genom banken utan att behöva betala ränta, t ex om ett husköp så småningom skulle bli aktuellt. Jag rekommenderar alla att byta till JAK-banken, eller åtminstone spara en del av sina pengar där för att få tillgång till sparpoängen samtidigt som en stödjer ett alternativ till dagens ekonomiska system som bygger på räntor och vinster. Läs mer om JAK på deras webbsida.

Annonser

Snart möjligt att använda JAK som helbank

3 Dec

I senaste Grus och guld (JAKs medlemstidning) står det trevligt nog att läsa att JAK under slutet av 2013 kommer att erbjuda sina medlemmar både bankkort och autogiro. Härligt för alla oss som går och väntar på att kunna använda JAK-banken som helbank! I nuläget krävs det att en använder sig av en av de större bankerna för att kunna nyttja ovan nämnda tjänster.

Ser med spänning på denna utveckling, och tror att möjligheten att använda JAK som helbank kommer att locka ännu fler kunder. Fram för en mer solidarisk ekonomi för alla!

Informationskväll om JAK och ekologisk ekonomi den 6/11

31 Okt

Pusselbitar till en ljusare framtid?
(arrangörer JAK Medlemsbank & Studiefrämjandet Umeå)
Tisdagen den 6:e november är alla välkomna till en kafékväll med följande program:

18:00 Introduktion till JAK Medlemsbank, Hampus Nilsson, vik. Ungdomskonsulent

18:45 Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens, Karl Bonnedahl, forskare Umeå Universitet

19:45 Hur vill vi fortsätta med lokalt engagemang i Umeå? Lokalavdelning?

Vi kommer att vara i Kafé Stations föredragslokaler och JAK bjuder på fika. Både medlemmar och de som inte känner till så mycket om JAK är välkomna. Under den sista delen av kvällen ges information om hur det fortsatt går att använda sig av JAK lokalt.

För anmälan till kvällen: maila hampus.nilsson@jak.se
Vikarierande ungdomskonsulent i JAKs Medlemsbank.

Distanskurs i rättvis ekonomi

11 Jul

Passar på att tipsa om att JAK kommer att hålla en kostnadsfri distanskurs i rättvis ekonomi i höst.
Kursen startar den 10:e september 2012 och håller på i tre månader.

Klipp från JAKs website om kursens innehåll:

Syftet med JAK distans är att du på ett enkelt och förhoppningsvis spännande sätt skall komma ännu längre i ditt ekonomiska tänkande, kring ekonomiska teorier, värderingar och de ekonomiska spelregler som allmänt gäller idag.

Syftet är också att få en bättre förståelse för vad JAK Medlemsbank är och står för idag som folkrörelse och bank. Hur det kan komma sig att en bank är uppstudsig nog att sätta sig upp mot den för övrigt allmänt vedertagna värderingen; att det är okej att tjäna pengar på pengar!

 

Läs mer här och anmäl dig till kursen. Jag har själv anmält mig och känner peppen!

Så byter du till JAK-banken – steg för steg

11 Jul

 

För alla er som tänkt byta bank men inte kommit er för ännu – läs denna enkla guide som jag lånat från JAK’s website:

 

Byt bank! – En steg-för-steg-guide för att byta till JAK Medlemsbank:

1. Bli medlem i JAK
Betala 200 kr till PlusGiro-nummer 67 15 80-9. Fyll i ditt personnummer i meddelandefältet.
200 kr är grundinsatsen i JAK Medlemsbank. Betalar du efter den 19 december gäller grundinsatsen för hela 2012.
Medlemsavgiften är sedan 250 kr/år.

2. Öppna konto
Du får ett välkomstbrev från JAK Medlemsbank med instruktioner för att öppna konto. På ett vanligt baskonto kan du spara och föra över pengar till konton i andra banker, men inte betala räkningar.

3. Betala räkningar
Med e-legitimation kan du öppna ett transaktionskonto direkt på JAK:s Internetbank. Med transaktionskontot kan du betala dina räkningar. Transaktionskontot är just nu gratis, men kommer under 2012 att börja kosta 15 kr/månad.

Om du inte har e-legitimation kan du inte öppna ett transaktionskonto, men baskonto för sparande (se ovan).
Mer info om e-legitimation hittar du här: http://www.jak.se/vanligafragor/faq-0

4. Få in din lön och andra ersättningar till JAK-kontot
För att få din lön inbetald till transaktionskontot meddelar du din arbetsgivare ditt kontonummer och clearingnummer 9549. (Mottagarbank JAK Medlemsbank eller Nordea/Plusgirot)

5. Ta ut pengar
För att ta ut pengar behöver du ett kort med ett konto som du kopplar till ditt transaktionskonto. JAK har ännu inga egna kort så du får använda ett kort från någon annan utgivare, T ex Coop. Via Internet- eller telefonbanken kan du sedan löpande göra uttag till ditt kortkonto.

Mer information
http://www.jak.se/spara-och-lana/vanliga-fragor hittar du instruktionsfilmer som visar hur Internetbanken fungerar och svar på vanliga frågor.

 

En nyhet med JAK är att de numera harinternetbank – hurra! Men än så länge har de ingen VISA/kreditkortsfunktion, vilket gör att en ändå måste ha antingen ett bankkonto på en annan bank alt. ett kreditkort hos t ex Coop (kooperativt – hurra!).

Det jag kommer att göra är att stänga mitt Swedbank-konto och flytta över samtliga pengar till mitt nystartade JAK-konto. Eftersom jag behöver ett kreditkort för att ta ut pengar med samt betala köp med, håller jag på att skaffa ett VISA-kort via Coop MedMera. Sedan är det bara att överföra pengar till VISA-kortet, som jag förstått det (se JAK-texten ovan).

Det känns stort och lite läskigt med byte från en jätte(ond)bank till en pyttig(men vettig) bank, men det känns bra i hjärtat.

Har du också funderingar på att byta till JAK, eller har du nyss gjort det? Skriv gärna en kommentar!

En köpfri månad i mars

27 Feb

20120227-224018.jpg

Jag tänkte låta mars bli en köpfri månad. En månads köpstopp.
Fika och bio får ingå trots köpstoppet, eller känns det lite som fusk? Upplevelser känns bättre att stödja än produkter tänker jag.

Det finns flera fördelar med ett köpstopp:
– Du sparar pengar som kan användas t ex till en semesterresa i sommar
– Du blir bättre på att använda vad du redan har hemma istället för att köpa nytt
– Du får använda din fantasi och kreativitet när det t ex gäller att hitta födelsedagspresenter
– Du får garanterat frågor om ditt köpstopp och har ett intressant samtalsämnet att bjuda på
– Du umgås mer med familj och vänner istället för att köpa nya prylar för pengarna

I förlängningen får du förhoppningsvis ett bättre förhållande till din ekonomi och det blir lättare att spara pengar i ett månatligt sparande. För den som har barn kan en eller ett par månaders köpstopp leda till att du så småningom lär dig leva med mindre utgifter, och kan gå ned i arbetstid istället. Själv lider jag av att se många familjers köphets och ”måsten” att jobba heltid för att för att få ekonomin att gå ihop, dvs ha råd att köpa en massa prylar eller ha en stor dyr bil. Borde inte barnens bästa gå före prylarna?

Har du koll på dina sparkonton och räntesatser? Är det värt att byta bank?

28 Feb

Hittills har jag läst tre böcker för att komma igång ordentligt med ekonomiutmaningen:

– Pengarna och livet av Birgitta Piper
– Jämställdheten börjar i plånboken
– Bankbluffen av Joel Dahlberg

Det har varit en riktig ögonöppnare att läsa dessa böcker. Jag hade t ex ingen aning om att mitt lönekonto (ditt med, förmodligen) inte ger någon som helst ränta.
Lönekontot, även känt som transaktionskontot, är det konto din lön betalas in på och som dina transaktioner normalt görs från, t ex via ett VISA-kort eller uttag i uttagsautomat. Utöver lönekontot har jag två andra sparkonton, s k sparkapitalkonton. När jag gick med lupp för att undersöka räntesatserna på dessa fann jag att de låg så lågt som usla 0,6%! Om jag då inte innehar minst 50 000 kr på dem, för då åker räntan upp till 1,35 %. Men så mycket pengar har jag inte på banken ännu. Jag har även precis startat ett s k e-sparkonto för Myra, och där ligger räntan på hela 1,4%. Med andra ord är det nu läge att avsluta de två gamla sparkapitalkontona med usel ränta och skapa två nya e-sparkonton med 1,4% ränta vardera.

Vidare är det alltså klokt att direkt när lönen anländer på 0%-kontot, flytta över den största delen av pengarna till sparkonton med bra ränta, alternativt till fonder om en så önskar.

En annan sak som är tydlig när en läser böckerna är att det kan vara en stor fördel att byta från någon av de fyra s k storbankerna till någon av de mindre bankerna.
T ex så har Skandiabank 0,5% ränta på lönekontot och gratis internetbank, vilket storbankerna tar betalt för månadsvis eller årligen. Storbankerna tar alltså betalt för en tjänst som de tjänar på. Förr i tiden gjorde folk sina insättning och uttag via bankkontoret, vilket blev dyrt och ineffektivt för bankerna. Internetbanken skapades och vips gick bankernas utgifter ned. Samtidigt passar de på att ta betalt för tjänsten – som självklart borde vara gratis! Ett råd från Joel Dahlberg är att pressa din bank till att ge dig gratis internbank. Du är viktig som kund och därför kan banken gå med på avgiftsfri internetbank i utbyte mot att du stannar kvar och inte byter bank. Du kanske tycker att kostnaden för internetbank är så liten att du inte bryr dig, men en kostnad på t ex 160 kr/år blir ju efter fem år 750 kr och om du hade fått välja såhär i efterskott hade du väl hellre valt att behålla dessa 750 kr?

Är du nöjd med din bank?