Hur hinner vi allt?

29 Jan

Legat lågt med bloggandet de senaste dagarna. Känner att det är så mycket jag vill göra, vill hinna, men det går liksom inte och jag befinner mig i någon form av ångest (egentligen ett alldeles för frekvent använt medicinskt ord som verkar kunna användas till nästan vad som helst, jag menar beslutsångest lär ju knappast ha något att göra med ursprungsbetydelsen av ångest) över allt jag vill men inte hinner. Jag tror ni är flera läsare som känner igen detta?

Vad gör ni för att inte stressas upp av alla dessa prestationer och drömmar och måsten som ni vill hinna med men som ni inte hinner? Yoga, träna, hålla hemmet snyggt, laga mat, umgås med bekanta, hålla kontakten, skriva mail, läsa bloggar, besöka internet-communities, sy, fixa, baka bröd, avfrosta frysen, se filmer, läsa böcker, spela spel, städa, rensa i röran, betala räkningar, delta i styrelsemöten, demonstrera på stan, gå ärenden, handla mat, sätta in fotona i fotoalbumet, ringa släktingar, leka med katten, tvätta, lyssna på P1, sticka sockar, återvinna, promenera. And the list goes on…

Funderar på om en ”to do list” skulle underlätta det hela? Eller att ge veckodagarna olika inriktningar? Yoga- och symåndag, bok- och tvätttisdag, film- och promenadonsdag, ringa- och städatorsdag?

Annonser

11 svar to “Hur hinner vi allt?”

  1. Anonymous 30 januari 2009 den 1:34 #

    Vad härligt att du har uppdaterat! 🙂 Kan vara så otroligt skönt att ta en paus från bloggandet när man känner att man inte riktigt hinner med omvärlden.

    Jag tycker att det är groteskt svårt att hinna med allt! Ofrånkomligt sker prioriteringar, vare sig de är medvetna eller omedvetna. Men jag har insett att jag hinner mycket mer om jag skiter i datorn och teven (har dock sjukt svårt att slita mig från bådadera). Hade en blogg tidigare men lade ner den till slut. Det var väldigt skönt att kunna lägga den tiden på andra saker. Men nu är jag tillbax i nåt slags panik-träsk där jag blir superstressad och får ont i magen för ingenting. Den stressen leder i 9 fall av 10 till att jag blir helt apatisk och bara sitter och stirrar framför mig. Inte så givande!

    Det är jättesvårt att veta vad en ska göra åt allt. En del kanske får bättre rutiner av en to-do-list som du skrev om, andra blir bara stressade av det. I grund och botten handlar det nog mycket om att inse att en inte hinner med allt och att en måste prioritera.

    Mitt största problem är att jag är odiciplinerad, okoncentrerad och ibland en smula lat. Detta i kombination med prestationsångest, duktig-flicka-syndrom och en oro för att aldrig duga gör att allt blir ännu mer uppfuckat och svårhanterligt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att ta mig ur den onda cirkeln.

    Jag tycker att din blogg är så bra för den får mig att tänka till! Tidigare trodde jag att det var viktigast att göra STORA förändringar, men nu har jag insett att det är de små förändringarna som är de viktigaste och mest givande i mitt liv. Tack för den insikten!

    Hoppas att du känner att du kan slappna av och inte får panik över allt som ska göras. Ett av levnadsråden jag har satt upp för mig själv lyder: ”Jag ska aldrig ha så bråttom att jag inte hinner stanna och lukta på blommorna.”

    KRAM!

    Maria Stenlund

  2. Gry 30 januari 2009 den 9:26 #

    Med fara för att lägga till ännu ett ”måste” till din lista så tror jag att man måste lära sig att vara närvarande i nuet, och medvetet låta bli att försöka vara flera platser eller göra flera saker på samma tid. Vissa kallar det mindfulness, andra kallar det medveten närvaro – hur som hälst kommer du efter ett tag att sluta oroa dig för allt som du inte får gjort, och hellre glädjas åt det som du hinner med – du hinner garanterat med ganska mycket ändå..

    Lycka till!

    (Det finns kurser och föreläsningar i ämnet, om du känner för det:

    http://www.kurser.se/mindfulness___473__.html)

  3. Anonymous 30 januari 2009 den 10:25 #

    Maria vännen, vi hinner inte allt!Jag har lärt mig att man kan städa sitt hem på kort tid och det är ok! det behövs inte storstädas varje gång. Håller med om att ordet ”måste” är ett dåligt ord i våra munnar. Man ställer krav på sig själv istället för lusten att faktisk vilja saker. Tyvärr tror jag också att det kan va en köns fråga. Det ställs naturligtvis höga krav på mannen också att lyckas på jobbet, se bra ut, ”hjälpa till” hemma.Kvinnan ska va slank, snygg, kariärr och när hon arbetat kanske mer än heltid går hon hem till sitt andra jobb.Även om man tycker att man lever ett ganska jämställt förhållande, så ställs inte samma krav på mannen, det gör att han inte upplever sitt liv som en massa ”måsten” utan att han faktiskt vill. Vad gör man åt det? har inga svar i nuläget! Kram vännen min/frida blomqvist

  4. Pain is just weakness leaving your body 30 januari 2009 den 10:44 #

    Hej!
    Jag hinner INTE med allt men jag har accepterat det. Försöker att alltid vara närvarande i det jag gör förtillfället och när jag besluter vad jag ska göra förtillfället går jag på intuition. Viktigast för mig är dock att må bra vara harmonisk och inte känna mig stressad.

  5. Maria 30 januari 2009 den 13:28 #

    Maria: tack för din kommentar, det gör mig glad att läsa 🙂 Jag är också en okoncentrerad person som ständigt sitter i andra tankar vad jag än gör, och det är nog där problemet sitter… Gillar ditt levnadsråd 🙂

    Gry: nu slog du huvudet på spiken! Jag är så pass okoncentrerad, rastlös eller stressad att jag inte fullt njuter av ögonblicket, tanken är istället vid nästa punkt i det späckade schemat. Sitter t ex just nu och bloggar fastän det är fikarast på jobbet och jag borde ta det lugnt och bara vara i nuet och läsa en tidning eller prata strunt med kollegorna. Mindfullness är jag mkt medveten om men har svårt att anpassa mig till, tränar på det…

    Frida: så otroligt bra skrivet, att jag inte inser sådant har själv? Håller helt med om att sådant som ska vara lustfyllt (läsa en bok, sticka etc) istället blir ännu ett krav på den långa listan. Beundrar Kenny som så lätt kan släppa vardagen och helt grotta ner sig i något fritidsintresse.

  6. malve 30 januari 2009 den 17:27 #

    Jag har skrotat alla måsten. Eller rättare sagt gått till botten med dem och insett att jag alltid kan välja. Oftast finns det bara ett hållbart val, men det är dock ett val. För mej känns det skönare att inte känna att jag måste.

    Och så har jag sänkt kraven på det jag gör och rationaliserat min vardag. Städar t.ex. inte lika mycket längre. Och barnen använder kläderna någon dag extra. o.s.v.

    När det gäller alla vill-saker så väljer jag vad jag vill göra när jag har tiden. Jag försker alltså att inte göra upp några förväntanslistor i huvudet utan mer ”nu har barnen somnat…hmm… nu ringer jag till X”

    Tidigare var jag också stressad över allt jag ville göra, men så insåg jag att det inte är så jag vill leva mitt liv.

    Några tankar från mej / malve

  7. Anki 30 januari 2009 den 19:32 #

    Jag tycker att det går i perioder, ibland har man energi och orkar allt medan man i andra perioder måste ta det lite lugnade och bara göra det allra allra viktigaste på sin ”att göra lista”.

  8. Ulrika Gabriel 30 januari 2009 den 21:10 #

    Maria!
    Om du mailar mig din adress på:
    ulrikagabriel@hotmail.com
    så är armbandet ditt :-).
    Och du, i bland är det inte ”To do lists” som behöver göras utan ”Not to do lists” – skriv upp allt du verkligen klarar av att vara utan för en dag eller två. Bara för att få vila och hämta kraft.
    Kram Ulrika

  9. jenny 30 januari 2009 den 21:20 #

    jag är väldigt lättstressad och det är något som jag verkligen försöker att jobba med. eftersom jag är en ”list-person” så kommer här en lista på tre av mina antistressåtgärder.

    1. listor på vad som ”behövs” göras, för mig är det avstressande att inte behöva hålla allt i huvudet. känner jag att jag har tid över och vill ta tag i något är det bara att plocka något från listan. sedan är det även fritt fram för sambon att plocka från sysslorna 🙂

    2. fokusera på några saker och inse att jag inte kan göra allt. jag har t ex bestämt att jag inte vill ha mer än två dagar i veckan uppbokade på fasta sysslor.

    3. skapa rutiner. målet är att få vardagen att flyta utan att behöva tänka på saken, detta innefattar t ex veckomatlista.

  10. Martin 01 februari 2009 den 17:56 #

    Maria, jag känner igen mig. Min lösning när det gäller bloggandet är att jag har datafasta från fre em till sön kväll och att jag sagt till mig själv att ungefär ett blogginlägg i veckan är lagom i den livssituation jag befinner i. Själv kan jag bli en smula stressad när ens favoritbloggar uppdateras för ofta. Jag skulle gärna slå ett slag för det långsamma bloggandet!

  11. Monica 02 februari 2009 den 13:59 #

    Alla har sina ups and downs i bloggandet. Det är sannerligen inget farligt att ligga lågt ett tag när det behövs, trogna läsare finns kvar! Ibland hoppar jag över någon dag eller två liksom för att bevisa det för mig själv. När bloggandet blir nåt slags måste. Och det funkar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: